Det oundvikliga..

Det har varit tyst har ett tag igen. Ibland saknar jag att blogga och ibland kanner jag att Det mest ar en press att blogga. Men just nu saknar jag Det sa jag satter val igang igen 🙂

Da har Det hant! Jag ar 30, TRETTIO! Herregud vad Det later gammalt.. Jag har ju blivit firad I manga manader av mamma och pappa:

Armani vaskan jag fick tidigare I ar.

Min alskade dolce gusto.

Men nu Kom de till London for vara fodelsedagar (jag och Pappa 1a Oktober, Jess 2a Oktober). Sa Det blev en massa mer presenter fran dem. Klader, skor, scarf och massa annat. Forra fredagen var vi ute och at pa browns I islington:

Kent och Anneli var ocksa I London och av dem fick jag och Jessica varsin teckning gjord av deras dotter Malin:

Familjen Svensson/Lundqvist/Ofomah 🙂

Av min alskade man fick jag:

Och av kare syster och barnen:

Nar jag Kom tillbaka till jobbet I tisdags hade mitt team pimpat mitt skrivbord:

Och av tva andra kollegor fick jag ocksa present:

Hade jag vetat att jag skulle bli sa bortskamd nar jag fyllde 30 hade jag gjort Det for langesen 😉